Handelyrken SUCKS!

Sitter och funderar på när i livet man började tillåta sig själv att inte bry sig längre. För de måste vara så de liger till, att man inte bryr sig längre. Om allt. Man bryr sig inte om att man inte har ett liv längre, för nu kretsar livet kring att jobba, sen är man trött och sliten och vill bara krypa ihop i fosterställning i sängen tills grynigen kommer, och på´t igen. Jag har så svårt att acceptera det livet,  men de är just det livet jag lever. Och inom handel har man ju den "förmånen" att vara ledig ibland på veckodagarna då man måste jobba varannan helg & vad gör man då? Jo INGET. Kanske tvättar lite. Men man nyttjar ju inte dagen. Många kan säkert anse att en sovmorgon skulle sitta fint, men de kan inte jag unna mig, eftersom jag aldrig vet när mitt nästa pass är, vilken dag eller tid på dygnet. Näe, vet ni vad ja sätter mig och strö glor på tv;n ist Vem vet, imorrn kanske jag stämplar ut 22:30 & på lördag börjar 07, hur olagligt och härligt som helst. Och på de ska jag ha ett stort leende på mina läppar, oavsett om jag har varit på jobbet i 1h eller 14h.

Happy face!